Hur fungerar Sveriges krishanteringssystem? En genomgång av ansvarsfördelning, principer och aktörer i svensk krisberedskap.

Hur fungerar Sveriges krishanteringssystem?

Sveriges krishanteringssystem är utformat för att kunna hantera allt från lokala incidenter till nationella kriser. Systemet bygger på att många olika aktörer samarbetar och att ansvar fördelas mellan statliga myndigheter, regioner, kommuner och näringslivet.

Systemet är en central del av Sveriges krisberedskap och civila försvar.

Läs mer i artikeln
Vad är totalförsvar?

Tre principer för krishantering

Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre grundläggande principer.

Ansvarsprincipen

Den aktör som ansvarar för en verksamhet i vardagen ansvarar också för den vid kris eller krig.

Det innebär att varje organisation måste ha en egen beredskap för att hantera störningar.

Likhetsprincipen

Organisationer ska så långt som möjligt fungera på samma sätt i fred, kris och krig.

Detta skapar kontinuitet och gör det enklare att fatta beslut i pressade situationer.

Närhetsprincipen

Kriser ska hanteras där de uppstår.

Det innebär att lokala aktörer som kommuner och regioner ofta är de första som hanterar en kris.

Aktörer i krishanteringssystemet

Flera olika aktörer ansvarar för Sveriges krisberedskap.

Regeringen

Regeringen har det yttersta ansvaret för nationell krishantering.

Vid allvarliga kriser kan regeringen aktivera särskilda lagar och samordna nationella resurser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

MSB ansvarar för att samordna arbetet med krisberedskap och civilt försvar.

Myndigheten arbetar bland annat med:

• utbildning

• övningar

• nationell samordning

Länsstyrelser

Länsstyrelserna ansvarar för regional samordning av krisberedskap och totalförsvar.

De fungerar som en länk mellan staten och kommunerna.

Kommuner och regioner

Kommuner och regioner ansvarar för många samhällsviktiga funktioner.

Exempelvis:

• räddningstjänst

• sjukvård

• vattenförsörjning

Krishantering i en modern hotmiljö

I dagens säkerhetsläge kan kriser uppstå av många olika orsaker.

Exempel:

• cyberattacker

• naturkatastrofer

• pandemier

• hybridkrigföring

Läs mer i artikeln
Hybridkrigföring och gråzonskonflikter.